zrajm <zrajm@klingonska.org> http://zrajm.org/mat/eget.shtml Uppdaterad: 2013-01-24, 07:50

Mat!

Egna recept.


Inledning

Recepten häri är sånt som jag kommit fram till efter egna experiment i köket. En hel del inspiration kommer dock från den excellenta Matbok för fattig gourmet (av Lotten Thörngren) som jag varmt rekommenderar. -- Den innehåller inte så mycket rena recept utan mer utgångspunkter, saker att tänka på vid matlagning och inspirerande idéer. Tunn men väl värd sina pengar (fast jag fick min i julklapp). =|:-)

När jag blir tillfrågad om saken brukar jag säga att jag inte är vegetarian i teorin, men i praktiken. Jag har varit vegetarian på riktigt i ungefär fyra år när jag gick i mellanstadiet, och har således ätit vegetarisk kost ifrån barnaben. Nuförtiden käkar jag det som bjuds, men om jag får välja blir det alltsomoftast vegetariskt, därtill har jag aldrig lockats av tanken på att laga till kött, så det blir inte mycket kött där hemma heller. Så nu förstår ni varför det inte är mycket kött på den här sidan heller.

Däremot tycker jag mycket om kryddstark mat och äter mer än gärna både asiatiskt och indiskt. Jag har experimenterat med frityr och sötsura såser, grönt té är gott (utmärkt till bl.a. popcorn, eller vaniljfudge), liksom alla andra sorters té. Är det något jag inte gillar så är det att diska, något som jag brukar undvika genom att hålla efter disken under det att jag lagar mat, så att när måltiden är uppäten endast det porslin som är framdukat återstår att diska.

Jaja, nu går vi på lite recept istället:


Drickchoklad

En angenäm mysdryck.

Kall: För att undvika kakaoklumpar är det lämpligt att först blanda kakao och socker, och sedan röra ner en liten mängd vätska. -- När ett tjockt homogent klegg har bildats är det bara att hiva i resten och röra tills det ser färdigt ut.

Varm: Häll vätskan i en kastrull och hiva i önskade mängder av det du vill ha i. Värm under omrörning tills det är lagom varmt och inga kakaoklumpar finns kvar. -- Om du har bråttom och vatten i chokladen (zeugman avsiktlig =|:-), kan du värma vattnet i en vattenkokare och blanda drycken direkt i koppen (som den kalla varianten ovan). Gör startklegget med den varma vätskan -- det går fortare att blanda ihop.

Kryddning: Om man har i kardemumma direkt får man lätt en trist känsla av det är uppblötta sågspån i chokladen när man dricker den. -- Bättre är då att låta kardemumman dra i en témoj så man kan lyfta ur den.

Terminologi: Gör du choklad med grädde i, så har du en »Choklad à lá Samuel«, om chokladen istället är utblandad med vatten handlar det om en »Choklad à lá Åka« och har du smält i riktig choklad (eller mer än 80% kakao =|:-) är det givetvis en »Choklad à lá Sten« det är fråga om. (I den mån det finns en »Choklad à lá X« så måste det vara kryddningen det hänger på. =|:-)


Frityrsmet

En schysst och mångsidig frityrsmet för allt som tänkas friteras kan.

Lagom mängd för cirka 4--6 bananer.

Blanda vetemjöl, vatten och bakpulver till en smet (använd kallt vatten för att undvika klumpar, socker används med fördel till söta saker/efterrätter typ friterade bananer) och värm oljan i en kastrull eller wok tills den har lagom temperatur (180°C sägs vara en bra sådan -- om oljan börjar ryka är den för varm).
     Skär det du vill fritera i lagom stora bitar, doppa först i smeten och sänk sedan ner i den upphettade oljan. (Ätpinnar är ett mycket praktiskt redskap för denna manöver.)
     Du använder med fördel en liten kastrull, liten bottendiameter så att du slipper använda så mycket olja, och låg kant för att underätta i- och urlyftande under friteringen. Obs! Se till att kastrullen är torr invändigt när du häller i oljan -- om den är fuktig i botten så är det stor risk att det stänker het olja när vattnet kokar bort.
Oljan du friterar i kan med fördel användas igen, men du kommer att vilja sila den för att få bort frityrsmetsrester.
     Iaktagelser: Jag har noterat att det inte är nån större idé att krydda frityrsmeten, då t.ex. smaken av peppar på ett mer eller mindre magiskt sätt bara försvinner (oavsett hur mycket man har i). Därtill kan nämnas att det är en dum idé att provsmaka utan att tänka sig för -- frityrolja är nämligen varm.


Havregrynsgröt à lá Björn X

Havregrynsgröt utan tapetklister-konsistens.

En stor portion eller två små.

Koka upp vatten i lagom mängd (3--4 dl brukar jag använda). Tillsätt sedan salt och sirap/socker och rör om. Stäng av plattan, men låt kastrullen stå kvar. Häll sedan i snabb takt ner havregryn och rör om, upprepa detta tills önskad konsistens erhållits. Lyft av plattan, och -- Tada! -- gröten är klar.
     Serveras med fördel med sirap, kanel, eller kardemumma. Mjölk är också gott till, men knappast nödvändigt.

Alternativ tillagningsmetod: (Lämplig om man har vattenkokare.) Rör samman alla torra ingredienser i en skål och häll därefter över det kokande vattnet. Lyft på gröten med en sked så att havregrynen på botten också blir fullständigt fuktade.


Lassi

Svalkande indisk yoghurtdryck, perfekt till kryddstark mat.

1 liter.

Spä ut yoghurten i hälften av vattnet, ha i smakgivaren, och fyll upp med vatten tills du har en liter.
     Man kan använda nästan vad som helst som smakgivare. (En personlig favorit är totalt avslagen läsk -- prova julmust-lassi!) citron och andra citrusfrukter funkar också bra (det skär sig inte, trots att man kanske skulle kunna tro det).
     Vill du variera konsistensen så kan du öka andelen yoghurt, och/eller vispa/skaka lassin kraftigt.


Newyddsk[1] löksallad

[2005-08-31] Picknickföda som inte innehåller några råa g-saker (ety mitt söta picknicksällskap är 'llerisk mot sånt). Lät mej inspireras av ett recept på »Fransk potatissallad«, men landade slutligen någon helt annanstans...

Skär lök, gurka och vattenkastanjer i cirkus centimeterstora bitar, och koka upp dem i en blandning av vattnet och vinägern. Sluta koka när löken tappat sitt värsta rålöksting, men medans den fortfarande är krispi för tanden. Häll bort spadet (eller använd det för att göra sötsur sås!) och låt grönsakerna svalna.
     Rör ihop gräddfilen me kryddor å pressad vitlök. Tänk »potatissallad« när du kryddar: Salt, svart-/vitpeppar, gräslök, timjan å andra gröna kryddor är schysst. Dutta gärna i nån matsked god olivolja. (Omman vill å inte har nåt emot råa g-saker kanman hä i lite rölök eller hackade rädisor.)
     Ät å njut. Passar bra där potatissallad annars skulle användas. På picknick, till grillat, till rostbiff å diverse annat sånt.
     Tips: Låt gärna den färdiga salladen stå och dra till sig en dag i kylskåp.


Pepparkakspangkakor[2]

Pepparkakssmakande pannkakor/tunnbröd för den som inte har mjölk och ägg hemma.

1--2 portioner.

Häll alltihop i en bunke och rör. Om du liksom jag vill smaka av smeten innan du steker, tänk på att ha i bakpulvret sist, efter provsmakningen (bakpulver är inte gott). Om du har i mycket bakpulver blir den slutliga smaken lite »lessen« och tråkig i längden. Var mycket försiktig med kryddnejlikan, för mycket blir inte bra, är i princip omöjligt att rätta till (provsmaka/lukta!).
Stek på hög värme för att få pannkaksliknande pangkakor, på lägre för att få hårdare kakor, lite grann som tunnbröd.
     Naturligtvis kan du ignorera min kryddning och istället göra currypangkakor, eller sesampangkakor (med sesampasta) eller eldpangkakor (med svartpeppar och Sambal oelek). Varianterna är många.
     Kan serveras varma som kalla, med t.ex. socker, vispad grädde, keso, filmjölk (gärna kryddad = dippsås), eller smör och ost. Den hårda varianten är godare kall än den mjuka.


Purjolökspaj

En helt normal (och för en gångs skull -- när det gäller min mat -- inte särskilt kryddstark) paj.

1--2 portioner (ungstemperatur; cirkus 225°C, i 20--40 minuter).

Om du jobbar efter SPD-principen[3] (liksom jag) så är det bäst att göra pajdegen först, så kan du återanvända skålen till fyllningen, och slipper diska två olika skålar.

Deg: Hiva i mjöl (och ev. salt) i en bunke eller skål, häll därpå vattnet och oljan (man kan ersätta oljan med 125--150 g margarin [det ska inte smältas först, isåfall] om man vill, men margarin är så guckit att hålla på med så det brukar inte jag göra) och rör om. Rör tills degen är schysst, och lägg den i pajformen sålänge (eller ännu hellre -- få nån att klä formen med den åt dig).

Fyllning: Skölj och slajsa purjon och hiva i den i bunken, riv osten och hiva i den i bunken också. Hiva i resten av fyllningsingredienserna och rör om.
     Häll över fyllningen i pajskalen (se till att det inte är några läckor i skalet -- då bränner pajen lätt fast och det blir skitdrygt att diska ungsformen sen) och vik (för den estetiska effekten, liksom för att den inte ska bli bränd) ner pajskalets kanter över fyllningen.
     Voilà! Tjoffa in i ugnen, vänta 20--40 minutas, plocka ut och goffa in i munnen (och räkna med att du bränner dig). Jävelgott!
     Detta kan noteras vara den första egentliga maträtt jag lärde mig att laga själv. Det råkade vara min favoriträtt, liten vegetarian som jag var. Det kan ha varit i 10--12 års åldern. (Ahh! -- Historia!) Nej nu börjar det lukta gott om min paj så nu måste jag gå. Hepp!


Rooibusté med eld

Ett té av det hetare slaget (kryddstarkt).

Cirka 4 normalstora muggar.

Blanda samman rooibus och peppar och brygg som ett vanligt té (rooibus är inte känsligt för överdragning, eftersom det helt saknar den beska smak som vanligt té fäller ut om det får dra för länge).
     Téet blir bara bättre ju längre pepparn får dra, så jag brukar låta pepparn dra i en separat sil och ligga kvar tills téet är uppdrucket.


Fotnötter[4]:

[1] Newydd betyder »ny«. På walesiska. Det är också det nätiga namnet på en flicka.
[2] Namnet »pangkakor« kommer ifrån min arla barndom, då jag trodde att pannkakor skulle stavas så (och var aningen förbryllad, för det finns ju inget som säger pang! i pannkakor -- men nu är det min tur att förbrylla er).
[3] »SPD« är en TLA[5] för »Spar På Disk«, vilket innefattar en hel filosofi ikring diskhantering. Grunddragen är:
  1. Diska något så fort du är klar med det (istället för att lägga allt i ett berg och spara det till efter maten).
  2. Du diskar det du sullar (d.v.s. var och en diskar sina egna saker, den som lagat maten diskar kastruller etc.)
  3. När du diskar ditt, diska också en sak ifrån diskberget.
[4] Fast egentligen är jag allergisk mot nötter (utom jordnötter [som inte är nötter (utan ett slags bönor, egentligen)], cashew (som är en sorts frukt), pistasch, kokos, pinjenötter…).
[5] »Three Letter Acronym« -- Och en fyra bokstävers akronym heter förstås ETLA »Extended Three Letter Acronym«, fem bokstäver undrar du? DETLA, »Double Extended...«, och så vidare..


          ©1998--2005, HTML och design av zrajm          

Hittar du nåt fel? Snälla, rapportera det till mig.