Testa sig i Uppsala

Tyvärr finns det inget riktigt bra ställe dit man kan gå och testa sig i Uppsala. De flesta av mina vänner vänder sig till sin gynekolog (om de har en) – utöver det är det enda stället som tar emot vemsomhelst Venerologen på Akademiska Sjukhuset. (Om man är under 20 kan vända sig till Ungdomshälsan, som student på universitetet kan man vända sig till Studentgyn – antar jag, iallafall, deras hemsida är säger inget om vem som är välkommen.)

Ett relativt enkelt sätt att ta reda på vart man kan testa sig är att ringa Sjukvårdsupplysningen (telefon: 1177, dygnet runt) och helt enkelt fråga vart du närmast kan vända dig.

Här är några ställen jag varit till, och vad jag tyckte om dem:

Uppsala: Venerologmottagningen på Akademiska Sjukhuset

★☆☆☆☆ Har varit där en gång. Besvärligt att måsta beställa tid. Inte särskilt lyhörda, efter ifyllt frågeformulär bestämde läkaren vad de skulle testa utan att ta hänsyn till mina önskningar. (Idag skulle jag tjafsat emot, men det var där jag testade mig för första gången.)

Stockholm: RFSU-kliniken (Medborgarplatsen)

★★★☆☆ Har varit där ett par gånger. Mycket bra bemötande. De har väldigt knappt om drop-in tider, så jag rekommenderar att du beställer en tid i förväg. De hade (när jag var där) ett system för att boka tid över internet, men det var rörigt och jag förstod aldrig hur det funkade.

Stockholm: Sesam city (T-centralen)

Drop-in + tidsbokade besök. Telefon: 08-22 75 30. Öppettider: mån & ons 12–18, tis & tors 10–15, fre 10–14 (dag före röd dag/storhelg 10–14, stänger oxå tidigare om det är mycket folk). Webbsida.

Har varit där vid ett flertal tillfällen.

★★★★☆ Första gången jag var där gav de mycket bra intryck. När jag bad att få bli testad för allt, hade de inga invändningar. Exemplariskt snabbt och smidigt, faktiskt.

★☆☆☆☆ Strax efter det att de flyttat till ny lokal (de ligger nu på bara några minuters gångväg från t-centralen) besökte jag åter Sesam. Då jag var där (vid ett par tillfällen under veckan efter pride, kan ju tilläggas) var det helt fullt i väntrummet, och en lapp uppsatt om att det var fullt för dagen. – Vid inget av dessa tillfällen gick det ens att komma in genom gatuporten med mindre än att smita förbi när någon kom ut. Ingen svarade när jag ringde i porttelefon, och inga skyltar satt uppsatta i gatunivå.

Provresultat

På alla ställen jag varit på säger de, “om ingen ringt dig före <datum>, så hade du inget” – vilket suger om man är som jag och vill ha ett definitivt besked, och papper på det. (Pappret hamnar i arkivet, och i framtiden kan jag sen enkelt gräva fram när blivit testad, vilka prover som togs etc.)

En resultatutskrift går att få, men då får man vackert komma dit och hämta den själv. Det brukar ta ungefär en vecka. (Brevhemligheten litar inte klinikerna på. – Eller är de portot de inte vill betala? – Och krypterad epost är inte uppfunnen i deras värld. I det här avseendet har iallafall alla ställen jag varit på varit helt konsekventa.)

Vad har du rätt till?

Enligt Ungdomsmottagningens webbsida ska det aldrig kosta något att testa sig för de sjukdomar som täcks av smittskyddslagen (Klamydia, Gonorré, Hiv/Aids, Syfilis och Hepatit).

På flera ställen jag varit frågar de inte vad du vill bli testad för, utan ber dig fylla i ett formulär (med varierande frågor) och bestämmer sedan (ibland utan att tillfråga dig) vad du bör testas för. – Stå på dig och kräv att bli testad för allt! (Om du nu vill det förstås.) Du ska inte behöva ljuga för att de ska testa dig, men om det visar sig att det krävs: Ljug! (Kom ihåg, du är där för din skull, inte deras.)